Bildligt.com – Bilder och tankar

Det vill säga en nationalpark som passar mig bra. Jag gillar sådan natur. Den består av den största orörda myrmarken söder om Lappland. Parken är lika stor som 10 840 fotbollsplaner. Växtligheten liknar den norrländska vildmarken. Här finns mer än 40 km vandringsleder på stigar och spångar. Nu hann vi inte gå över hela. Det skulle ta lång tid. En del av nationalparken har ängskaraktär. Lummigt, vackert, massor av hasselnötter och smultron.

Roligt att vissa delar även går att nå via spänger med rullstol eller barnvagn.

Guiden i naturrummet berättade att hon hade skolklasser där, gick igenom vad som växer på en mosse, hus de olika växterna fungerar. Sedan, när eleverna kommit ut en dit på spängerna, så säger hon till dem att ”Nu får inte gå på spängerna utan ut i mossen”. På detta sätt får de en bra känsla för var man kan gå utan att sjunka. Och det blöta i mossen var alldeles ljummet. I alla fall den dag vi var där.

Detta var den andra nationalparken i år. Det blir nog minst en till.

I vår skog (hemma alltså) finns ett litet myrliknande område. Kommer ihåg att jag en gång hade en medresenär hem i ena stöveln. Det var en ganska stor spindel som tydligen kan ge även människor ett rejält bett. Det ramlade ur stöveln och sprang förskräck in i ett hörn.

Även vardagsprylar, som cyklar, kan bli konstverk. Vandalorum är en utställningshall i Värnamo. Och denna gång var det cyklar som exponerades. Tänk att få lägga sin kreativitet på något så vanligt som en cykel. En del av de material som cyklarna var tillverkade av hör inte till vanligheterna, eller vad sägs och trä och bambu?

Nu är det inte alltid cyklar som visas. Nästa utställningsrunda kommer att visa barnkläder. Tur att jag redan har varit där. Kunde inte låta bli att ta med några bilder på den vackra receptionsdisken också.

Blå himmel, blått vatten och vita segel. Vilken syn! Då saknar jag båten. Jag vet hur det känns att sitta där med vinden som enda drivkälla och höra vattnets fräsande mot fören. En av svensk sommars höjdpunkter. Får väl njuta av bilderna i alla fall.

De små skärgårdssamhällena har en odiskutabel charm. Vita hus, rosor, vindlande smala vägar och doft av hav. Som turist så får man russinen i kakan. Kan dock ana att en regnpinad höst- eller vinterdag inte bjuder på samma attraktiva miljö. Men allt har nog sina fördelar, fast på olika sätt. Nu är det ute och sol som gäller, då blir det inne och en sprakande brasa. Observera den ambulerande potatisförsäljaren som levererar direkt från lagret i kombibilen. Sådant vill jag ha mera av. Måste även säga att några av bilderna kommer från det närliggande Rönnäng.